Då jag inte riktigt vet om detta är nåt för mig igen så får vi se hur länge jag orkar hålla igång denna blogg. Har skapat den mest för att kunna ha en tankebok, visst kanske lite för offentlig men behöver ha nåt och skriva av mig på, och dagbok har aldrig liksom varit jag. Inte den traditionella i alla fall.

Detta är ett sätt för mig att kunna gå vidare i livet och få ur mina tankar jag har, istället för att hålla dom inom mig och det blir kaos igen. Vad som har hänt vet dom flesta i min omgivning, men inte alla. Och jag skäms inte för att prata om det heller.

Och jag är inte en sämre människa för det, är nog snarare tvärtom att jag lär mig av mina misstag för att kunna bli en bättre Malin.

Jag måste vidare, och jag ser fram emot 2018 på ett sätt jag inte kunnat innan. Det känns som att det är nu som livet kommer vända för mig och mina nära. På alla plan. Ett steg i taget så kommer detta gå så bra!